Säsongen blev kort i år. Malin ligger redan på land efter att ha besökt sin sommarhamn i Arkösund, Nordanskog.
Det blev en tur till Tyrislöt också där det gjordes ett försök att anordna en veteranbåtsträff.
Det gick väl sådär då det var glest med deltagare. Det mest spektakulära var besöket av ångslupen MOA af Norrköping som kördes dit med lastbil för att erbjuda sommargästerna små rundturer i den fina skärgården.
Redan den 18 augusti tog jag upp Malin för ett större underhållsarbete, dvs kölbyte.
Det första jag gjorde var att bygga en vagga åt Malin.
Förutom en vagga behöver jag bygga en travers för att kunna lyfta ur barlast samt hissa upp motorn som väger 390 kg.
Till det har jag rest 4 stycken stolpar 70×70 som bär 2 st reglar 220×45 tvärs över båten.
Efter lite tankemöda lyckades jag skruva och svetsa ihop två vagnar med 2 kullager (från Biltema 32x12x10) per vagn. Jag lyckades pressa ett 12 mm stålrör genom kullagren och sedan skruva ihop det hela med 60×10 mm bultar. Vagnarna skall löpa på varsitt plattjärn fastskruvade
på ovansidan av regelverket.
Vagnarna hålls ihop av ett stycke gammal bergborr. Vinschen skall klara att lyfta 1 ton.
Det hela fungerar bättre än jag räknat med.
Jag har med hjälp av varvskompisarna Fille och Tobbe tömt Malin på all barlast. Uppskattar att det blev ca 400 kilo totalt. Vi hade god hjälp av den nybyggda traversen för att lyfta ur järnklumparna (ca 200 kilo). Blytackorna ”kastade” jag ur båten.
Sen började jag ta bort skruvarna som fäster samborden vid kölen. Där var det skruvar av skiftande kvalitet, blandat mässing och brons. Många har gått av eller korroderat visar det sig. Nedan ser ni en bild av den första halvmetern.
Nu hoppar jag lite som vanligt. Jag behöver ju få bort propelleraxeln för bövelen. Var börjar man? Skruvar bort axeln från motorn verkar vara en bra ide’. Men då dyker ett annat proplem upp. På axelen sitter en kopplingsflens, som det heter på norska. Den är pressad på propelleraxeln och fastskruvad med 3 st settskruvar och dessutom för extra säkerhet försedd med en pinne som man efter montering borrar sig igenom kopplingsflensen och propelleraxelen för att sedan knacka dit pinnen. Här stötte jag på problem.
På kopplingsflensen såg jag bara ett märke från en pinne och inte något på motsatta sidan. Man hade alltså inte borrat igenom fänsen. Jag började borra mig ner genom flänsen, men efter 45 mm var det tvärstopp. De enda förklaringarna jag kunde komma på var att den som monterat propelleraxelen antingen hade kört av borren eller struntat i att borra längre. Blir att borra från andra hållet och därifrån kunna knacka bort eventuell borr.
Missmodet var stort vid tillfället men till min förvåning när borren inte kom längre än 20 mm och jag prövade att med en tunn körnare knacka i hålet och då trillade det ut en bit av en pinne eller borr ur det andra hålet. Nu fanns det hopp om att kunna pressa ur propelleraxelen ur flänsen.
Med hjälp av en vanlig avdragare och ett par stumpar avskurna från en gammal bergborr (syns på bilden under) lyckades jag så dra av kopplingsflensen. En lättnande suck hördes från båtskjulet.
Nu ska jag ”bara” ge mig i kast med stävflänsen som är propelleaxelns tätningsanordning.
Den vridbara propellerns delar
Nu har jag fått bort alla rör och axlar som tillhör framdrivningen av båten. Dessutom har jag lyckats få bort de fyra kölbultarna som håller ihop akterpartiet kring propelleraxeln. Med en hel del våld och hjälp av spett, skruvöglor och en tyngre bilhammare samt samt kompisen Tobbe fick vi ur de ca 50 cm långa kölbultarna.
Nu ska jag ge mig i kast med att ta bort en ofattbart stor klump av furu (100 x 30 x 12 cm) som man borrat sig igenom och installerat röret (nr 15) i skissen ovan som propelleraxeln går igenom.
Jag vet faktiskt inte hur man bäst får bort klumpen. Får sova på saken. Jag kommer inte att ha samma arrangemang med den nya kölen lovar jag.
Här till vänster ser ni kölstockens skarv mot förstäven. Den är förtjänstfullt skarvad av Arkösunds båtvarv efter en grundstötning. Ni ser också hålen efter de två kölbultar som håller ihop det hela.
Förstävens kjöl behöver inte bytas, den är frisk och kry. Kjölstocken som behöver bytas är ca 6120 mm lång och behöver vara konisk från för till akter och bredare upptill för att få till en ordentlig spunning (sambordens infästning mot kjölen) av samborden ( nerdersta bordet) mot kjölstocken. (mycket båttermer nu). Min uppfattning är att båtbyggarna på Åland har tyckt att man inte har behövt att fräsa in samborden i kjölen så djupt som båtbyggare i övriga norden brukar göra.
De skruvar man använt har inte hållit måttet utan har till ca 50% korroderat så till den grad att de inte gjort någon nytta alls.
Nu tar jag mig an sambordet i aktern för att kunna lossa kjölen och akterstäven som än så länge är ett outforskat bygge. På bilden nedan ser ni att jag sågat av bakre delen av samborden som behöver bytas.
Tyvärr finns ingen spunning. Det får vi rätta till med den nya kjölen. Se bilden nedan.
